Femtonde december

Ja men jag fåååår slappa, för det är tråkigt väder ute!

Jag tänkte på en grej. Vad är viktigheten av att följa med på Nyheterna?
Det första jag tänker på sånn utan att ha funderat särskilt länge på saken, är att om det blir krig eller om smöret tar slut, så vet man varför.
Men om det plötsligt börjar hagla ner bomber i trädgården så kan jag ju kanske ta en telefon till grannen för att färsäkra mig om att det är ordentliga bomber och inga minor (om jag plötsligt vill ut och hoppa hage i det höga gräset).
Om smöret plötsligt är slut så kan jag ju fråga varför, i butiken.
Det där med partipolitik är kanske dumt att missa, så man vet vem man ska rösta på vid nästa val, men jag kan ju inte rösta i riksdagsval här i Norge i alla fall .
Alltså finns bara en grund att se på Nyheterna, det är om man ska ha en chans att vinna ett parti i TP om tio år eller senare. Eller?

Azalea

Var en sväng på jobbet igår. Så jäklans härligt att gaffla ner händerna bland plantorna igen! Några julgrupper blev det inte, men pyntning av Azalea.

Helt sjukt egentligen, att ta en helt frisk och fin blomstrande planta och nästan täcka den med glittrande guldstjärnor, kottar och änglahår. På med grankvistar över jorden på den, ned i en kruka till 80 spänn och plötsligt kan du sälja den till fyra hundra. Folk är tokiga. Hmpf!

Pynting av hyancinter hann jag också med. Av med pottan, på med mossa runt den jordiga rotklumpen, vira fast det med hjälp av guldtråd och avsluta det hela med en liten liten grankvist och en nål med pärla på. Det tycker jag är helt okej.

Häftigt det här med den uppdaterade verisionen av bloggen föresten! Det är alltså inte jag som grötat ner mig i krångliga http-koder och sånt, nej detta med sidojustering av bilder och ditklistrande av bildtexter går nästan
automatiskt numera. Hoho! Passar ju bra nu som bloggen är uppe i nästan tio olika läsare om dagen! Wooooho!

Min otur som förföljt mig de senaste två veckorna har inte gett upp än. Igår tyckte säkringsskåpet att ett jordningfel hade inträffat, så det slog ut strömmen i sovrum, kontor och badrum. Schysst att torka Musbajs in totale darkness. NOT (därför gjorde jag det naturligtvis i vardagsrummet).
Jaja, får väl ringa hit en elektriker som tar åttahundra spänn bara för att komma och konstatera att det har regnat sedan Juni och att det nog är lite fuktigt ute. Trevligt.

Otur senaste veckorna ja. Det där var väl ett understatement. En något uppgiven Tupp satt med hängande hundögon i soffan när jag kom hem igår. Är det möjligt att ha sån otur under ett enda år?
Punkterade fönster som alla måste bytas, tak som läcker in som måste bytas, gammalt säkringsskåp som epilepserar som måste bytas, rutten fasad som plötsligt nästan ramlar av och som måste bytas, fram-och-tillbaka med kejsarsnitt/vaginafödning, bröstinflammation som leder till hela-kroppen-inflammation och inläggelse, plötslig information om att avloppssystemet på den här adressen måste bytas och uppgraderas innan 2013 (något som inte framkom vid husköp), skolgång som viste sig bli ungefär tjugenio gånger svårare att genomföra än trott, krasch av bil och antändning av hus. Ja, å så regn, dårå. Förstås. Tänk vilken tur att vi fick Maja Mus! Glädjespridaren och den eviga lyckan.

Idag ska jag egentligen på bebisträff igen, men tror jag droppar det. Annars kommer väl elekrikerjäveln när jag är borta och tar åtte hundre kroner för att konstatera att dörren är låst. Dessutom så återstår ju en hel del julklappskonstruerande.

En koppis kaffis har jag klunkat och på tre prillor har jag sugit. Nu väntar koppis kaffis numero dos, kanske en frukost och kanske ett uppvaknande av en Muselur.

Have a good one, you guys!

Tolfte December

Satan i gatan och halleluja!
Jag har en ny läsare. Hon hade ett önskelmål om att få se mer av vårt hus här på bloggen. Eftersom hon nästan bor på Nordpolen vågar jag inte annat än att göra som hon säger. Jag menar, tänk om hon känner någon som känner någon som känner Tomten?
Jag har låg inkomst och kan inte riskera ett frånfall av julklappar!

Men jag är lat på morgonen. Orkar inte flytta på arslet i onödan, så jag knipsade helt enkelt en bild rakt fram. Sittandes på arslet. Sweet. (Föresten så lyssnade jag genom ett best of -album med Sweet i lördags, det var redigt svindåligt!)

Så, kära Tomtekamrat -Welcome to Plaza un de Nourweag Woods! Douze des points!




Min utrikiska är lite rostig, jag beklagar.
Desto bättre är min hageplanlegging! Tror jag. Känns bra i alla fall. Har gått loss på två av skolans rabatter. Den i klassen som gör det bästa förslaget vinner och då planterar skolan enligt den planen nästa år.
Jag gör självklart det bästa förslaget, men eftersom jag väljer ganska ovanliga kultivarer av plantor så vet jag att jag inte vinner. En statlig skola skulle aldrig beställa in specialfrö. Men jag vet att jag hade vunnit om inte skolan varit så snål, och det värmer ju i hjärtat. Hoho. Nice way to boost my ego!



Men fasen så svårt det är att teckna! Man skulle ju tro att det var skitenkelt att rita ner en blomrabatt liksom. Men så ska ju allt vara i riktig skala, i olika färger, olika former, och det får inte se för rotigt ut. Det är det tekniska. Den teoretiska utmaningen är att hitta plantor som blomstrar på olika tider så att man kan utnyttja hela säsongen. När man så tror att man har hittat ett gäng olikblomstrande plantjäklar så ska de ju stämma överens i färger, höjd och växtvillkår. Du kan ju inte odla Solrosor i skugga och Funkia i full sol, exempelvis.




Och så händer det som ingen trodde skulle hända! Inte jag i alla fall. Men här är en bild på mig! Tagen av Tupp i kvällssol. Jag sitter och tecknar och fejsbokar och dricker något annat än kaffe. Eftersom det är kväll.

Nu är det morgon och då dricks det kaffe, såklart! Andra ting jag gör just nu är att suga prilla och att tänka på min fina syster. Hon e världens finaste.
Puss på er!

Elfte december

Min Tupp lirar gura.
Och jadå, vi har grannar! Ni som tittar lite extra på bilden Ser kanske ett hus och en flaggstång till vänster om Tupp. Det är Grannkärringens hus det. En kornåker emellan oss. Perfekt.

Igår var ju naturligvis en fin dag. Familjemys deLuxe fram till halv fyra då Tupp körde till julbord och party. Fram tills dess hann vi med en hel del vintersport på TV, Tupp hann måla om ett fågelhus (i falu rödfärg såklart, vad annars lixXxom), vi hann käka ägg och bacon med bönor i tomatsås, men framförallt så hann jag med väldigt mycket skolarbete. Fantastiskt! Det gick så bra att jag höll på fram till tolv i natt.

Det är ju ofta så med kreativa skolämnen, att när man först har hittat rytmen så kan man nästan inte sluta. Det värsta är att köra över en kul skoluppgift med stress och sunt förnuft. Då kan man lika gärna bara skita i det, tycker jag.

Nu sitter jag här, helt mörbultad och i-trynet-slagen av trötthet och hoppas att Mus snart kan tänka sig någon timmes sömn igen. Men först: Kaffi, Prilli, bajsi

Tionde december

Bra att ha!
Jag skojar faktiskt inte, sånt dära är vitkigt. Ska ta mig tusan köpa en brandfilt också. Du har väl inte skojsat bort det där med brandsäkerhet?




En av våra familjemedlemmar. Hon heter Bianca. Såklart.




Nu går det frammåt! Faktiskt ganska stolt! Tyvärr hade jag bara bra tuschpennor i fyra nyanser, resten är färglagt med såna dära ganska dåliga pennor, från leksaksbutiken liksom. Men om man ser bort från det så tycker jag det ser ganska skapligt ut för att vara första teckningen. Tupp fick gissa vad de olika inslagen var för något och han gissade rätt på ganska mycket av det. Att det är två björkar (Betula pendula 'Youngii') uppe till höger, att det är tre mindre träd (Prunus 'Accolade') på var sida gången och vid sidan av bänken, att det är mestadels gräs men att det är grus uppe till vänster. Om Tupp har fattat det så bådar det gott eftersom han aldrig har sett denn atyp av ritningar förr.

Dagen igår blev fin. Skolarbete och Musalek varvades med kaffe, glögg, kanelbullar, lussebollar, pepparkakor, hallongrottor, kontroll av alarmsystem och brandvarnare, babyträff och oändliga mängder snus.

Kontroll av alarmsystem ja. Det var en gubbe här som ordnade med våra vita cyberklumpar i taket. Sen ordnade han lite i alarmanlägget. Tryckte på knappar. Ringde sin chef. Tryckte lite till. Innan han gick rekomenderade han oss att byta ut samtliga tre cyberklumpar eftersom de antagligen innehöll en del stearinrökrester. I samma fart nämnde han att denna typ av alarmanlägg inte var något han jobbade med vanligtvis men att allt nu var okej. Sen åkte han.

När Gudrun kom med Jentungen, och Blondie kom med Benjy (hit på babyträff) så fick jag en märklig känsla av att befinna mig i en förortspizzeria.
- Plingding!

Det tog en stund innan jag fattade det, men snubben som var här lyckades koppla in ett sensoralarm i ingångsdörren. Det vill säga att varje gång någon kliver över tröskeln in i eller ut ur vårt hus så plingar det till... Plingding!

Idag är en ny dag och den tror jag ska bli bra. Tupp är med oss nästan hela dagen innan han ska på partej. Det betyder att vi ska bedriva intens familjeverksamhet fram till hans avresa. Ner till byn och tippa fotboll. Kanske gå på café. Leka med Mus. Dricka kaffe och snusa. Tillsammans.

Önskar eder alla en fröjdefull dag.
Och, glöm inte - PLINGDING!

Nionde december

Hör nu på go' vänner så ska jag för er berätta,
vad galningen gjorde,
det var i sköööna december
Jo hon tände en eld och satte nästan hela huset i brann...
...Siiiiing du del dej, siing duuuudeldej, hujeda jeda mig...

Oj så kallt det är!
Då är det smart att tända massa stearinljus så vi får upp tempen lite.
Nu är det perfekt värme! Nu blåser jag ut ljusen, ett efter ett och ganska sakta, så det inte blir så mycket rök att vi riskerar ett alarm från den vita cyberklumpen i taket.

Oj, snart kommer Tupp hem! Så mysigt om jag hade tänt en liten brasa!
Tänder en brasa och styr upp en fiskgratäng inne i köket. Tupp kommer hem, Mus sover på soffan, vi käkar fisk i köket.

Piiiiiiip. Piiiiiip. PIIIIIIP. PIIIIP. Vad i helvete!?
Ut i vardagsrummet och där ligger röken tät. Va fan!?
Sliter upp Mus ur soffan och försöker hitta et rum som ännu inte är fyllt med rök. Det 12-gradiga sovrummet blir bra. Lägger Mus under fyra kilo duntäcken. Flyger ut i gången för att få slut på det där jävla pipandet medans Tupp upptäcker vad som orsakar röken. På vedugnen står det två föredetta megastora stearinljus. Halvt smält ner i ugnen. HELVETE!

Brandalarm-vit-cyberklump-i-taket vill inte bli avstängd.
Hjälper Tupp att kasta ut resterna av de två tidigare megastora stearinljusen ut i snön.

Vaktsällskapet ringer.
-Vad händer hos er, vi kan se att alarmen är igång.
-Ehhh ja! Hur fan stänger vi av den??
-Tryck in koden (såklart din dumma jävla mupp!)
-Ja men det funkar inte!!!

Plötligt ropar Tupp att det brinner i vardagsrummet och springer för att hämta brandsläckaren.
Brandsläckningsapparatpulvret härjar fritt som ett snökaos.


Om ni nu tror att detta verkar kaotiskt så kan jag meddela att det är först nu det verkligen händer grejer. Rökutvecklingen har eskalerat och sätter nu igång samtliga cyberklumpar i hela huset, plus inbrottsalarmen. Jag skriker till vaktidioten i telefon att om han inte vet hur jag ska stänga av skiten så måste han för fan ge telefoen vidare till någon som kan.
Han ber mig hitta den grå boxen som är centralen för all alarmverksamheten i huset. Jag förklarar skrikandes att jag har försökt så koden hundra gånger men att det inte fungerar.
-Nej, men inte den boxen, jag snackar om den ganska stora, grå boxen. Den är nog i ett annat rum.
Jag stamplar rökigt fram och tillbaka tills jag hittar en grå box på väggen under ett bord i ett rum vi aldrig använder. Vad nu?
-Uppe på boxen finns en avlång glipa som du kan trycka lite lätt på för att få av fronten.
Funkar inte!
-Jodå, försök igen.
Aaaaaarrrrhhhggg!
Jag slår karateslag på boxen tills skiten flyger av.
Framför mig har jag femhundra sladdar och blinkande dioder och en svart klump som jag misstänker är ett batteri.
-Dra ut sladden till batteriet!

I mitt huvud ser jag Sylvester Stallone, Bruce Willis, Harrison Ford, ja kanske till och med Schwartzenegger. Jag är en redig jävla Action Hero! Nu ska jag desinfisera(?) mitt livs första bomb! Sekunderna tickar och VILKEN SLADD ÄR RIKTIG?
-Det spelar ingen roll. Bara dra ut en av dem.
- MEN DET ÄR EN SVART OCH EN RÖD!
- Skit samma, dra ut en av dem. Poängen är att du ska koppla ur ett batteri.
- OKEY! I'M GOING IN! IM GOING IN NOW! IM HEADING FOR THE RED ONE!

Ganska coolt. Fast det funkade inte. Problemet låg ju i att huset var rökfyllt och även om du slått av larmsystemet så börjar det ju bara pipa igen, på en gång. De vita cyberklumparna i taket gjorde ju bara sitt jobb. Efter några nya och mer våldsamma försök på att hitta och plocka ut batterierna ur de vita cyberklumparna blev det äntligen tyst i huset.
Men för att få bort all rök i huset blev det full öppning av samtliga fönster och dörrar. Jag klädde på Mus vinterdressen och tassade över till grannen tills värmen gav tecken på att återfinna sig i vårt hus.

På kvällen sa inte Tupp så mycket. Jag gick igen över till grannen för att vara barnvakt åt deras sovande unge i några timmar. När jag kom tillbaka frågade Tupp om jag kände att jag hade lärt något nytt den sista veckan.
Jadå. Jag har lärt mig att inte köra på stolpar med bilen, och att inte ställa någonting som helst uppe på vedugnen.
Han var inte sur, han var nog mest lite chockad. Det blev ju jag åxå. Vi tänkte på allt som kunde ha gått fel. På Mus som låg och sov på soffan. Ganska scary!

Men. Nu är det en ny dag och den ska bli kanonbra! Det har jag bestämt!
Dessutom är det ju inte vilken dag som helst, det är nämligen Sweet Little Sister's födelsedag! Den helt underbara, fantastiska och oglåmiga systern fyller faktiskt tjugetvå år just idag.
Love you!!!!!

Femte december

Hjärta, cirkel och en fyrkant.
Lite skolarbete har väl aldrig skadat?
För två veckor sedan var det skolsamling och jag skulle ha varit där. Men att köra trettio mil för att sitta i en källare och lära sig att binda kransar och att vara kreativ med pil, i en hel vecka... not my thing.
Jag stannade hemma och lattjade med Sweet Little Sister och Mus. Av skolan fick jag då i uppgift att göra några arbeten i pil. Beskriva hur jag gick till väga, reflektera över vanskligheter och fördelar, ta bilder, reflektera ännu mer osv. Dessutom skulle jag göra en adventskrans, men minst fem sorters vintergrönt. Skolan skulle inte vara behjälplig i att skaffa material, bara så det var sagt.

Jag skiter väl i ert jävla material! Har i sett min tomt? Jag har en femtio meter lång pilhäck, motherfakkas! Jag har nästan fem tusen kvadrat tomt, fylld med gran, tall, enbär, lingon, blåbär och fem miljoner sorters mossa. In your faces!


Sådär ja.

För övrigt så har jag haft en av tidernas bästa helger. En redig familjehelg. Vi har lekt, busat, ätit gott, mått gott och allt har gått som på räls. Mus är sex månader och tre dagar idag. På fredag är det två veckor till vi ska till ljuva Småland för att fira jul. På söndag börjar jag jobba. Helger och kvällar fram till jul.
Mitt enda issue just nu är nog julklapparna. Den som jag trodde skulle bli svårast visade sig vara den enklaste, nämligen pappa. Han önskade sig en blårutig arbetsskjorta. Så han ser lite mer ordentlig när han ska ut ur lastbilen och in i en affär för att köpa cigaretter, sa han. COOP Supermarked, 129 kr. Dessutom hittade Tupp första säsongen av McGyver på dvd. It's a wrap!

Något knepigare är det med Mamsemumsen och Sweet Little Sister. Jag är ju igång, men vettefan om jag hinner fram till jul! Vi får hoppas på det, annars så får det bli halvfärdiga grjer som de får göra färdiga själva. Man behöver ju inte göra saker svårare än man behöver.

Nu, prilla numero tres, und kaffe numero dos. Living da vida loca! (vad nu det betyder)

Tjugenionde december

Tvätt är terapi.
Så länge jag har min tvättmaskin, mina torklinor och min tvätt, ja då kan det starta ett krig jag inte hör.
Tvättrummet är liksom mitt fort. Min kropp kan ha feber och lattja blodet i helt fel takt, jag kan ändå hänga min tvätt. Tupp kan ha sagt något som fått mina hjärnhalvor att spela flipper med humör och andning, jag kan fortfarande sortera ull, undekläder, tiskjörts och byxor. Huset kan se ut som en myrstack i batik, jag kan fortfarande t v ä t t a.
Konstigt ord egentligen. Tvätt.
Tvätt är lätt. Några få och enkla förhandsregler, inga spelregler. Titta på eller gör något annat.
Terapi, helt enkelt.

Igår var vi på parkurs. Vi sliter inte mer än andra par, men detta var ett gratis erbjudande för nyblivna förstagångsföräldrar från kommunen. Kommunikation, bristande kommunikation, missuppfattningar, hormoner, avundsjuka, tid, pengar, förväntningar, överraskningar och irritation. En tant från barnavårdscentralen/helsestasjon och en pedagog som är omgift fyrabarnspappa.
Varför nappar inte fler på ett sånt erbjudande? Precis hur bra som helst!

Idag är en ny dag och jag ska göra den till en väldigt bra dag, så som jag nästan alltid gör. Prilla, kaffe och avslaget mineralvatten från igår. En handfull popcorn och en strålande Mus.

Och, inte minst, två fulla tvättkorgar.

Love ya!

Tjugonde november

Da babysittah is in da house!
En halvidiot är åxå i huset, det är mig det. Babycall'en sprakar till i nattmörkret och jag höar en vaken Mus som jollrar och sparkar av sig täcket. JAg får ett idiotiskt intryck av att klockan är kvart över tolv och tänker att detta blir en långt natt. Med betoning på lååång.
Går in i musarummet och placerar en napp i Musamunnen. På väg ut ur rummet hör jag en napp flyga iväg. Tillbaka. In med nappen. Uuuut med nappen.
Sätter mig på madrassen jag har lagt på golvet för att vänta in en Musagäsp. Ingen gäsp, bara glädje och sprattel. Efter en kvart ger jag upp mitt jobb som madrassvärmare och tänker att ett blöjbyte kanske kan hjälpa.
I badrummet ser jag att klockan är halv sex.
Halv sex, my freinds! Halv sex!
Sweet.

Först ger jag ungen mat, sen ger jag mig själv en prilla, en kopp kaffe och en stund vid Los Lappos Toppos. This I do like.

Igår var en mysig förmiddag och en mysig kväll. Den omysiga dagen mitt på, den bestod av ett besök hos en fotograf som inte hade våra bilder färdiga (eftersom det var nästa lördag vi skulle dit, inte denna, jäklans snurrkossa!) samt ett raskt besök i ett köpcenter.
Jag gillar inte köpcenter. Särskilt inte när det är lördag typ fem veckor innan julafton.
En sån grej kan faktiskt förstöra nästan en hela dag för mig. Stressade människor som kastar sig fram med påsar och pengar. Slöa människor som plötsligt stannar upp för att hälsa på någon de känner och därmed blockerar min tänkta väg.
Blä. Därmed orkade jag inte tanken på att åka på julmarknad och trängas med folk i regnet.

Men kvällen igår blev som sagt fin. Tupp åkte för att lira lite gitarr på en festival. Mus var söt nästan hela tiden, och hennes Moster Mutt (aka my Sweet Little Sister) verkade roa sig hon åxå.
När Mus somnat var det dags för tända ljus, avtänd TV, norsk folkpop på stereon, sharonfrukt på fatet, chokolad i magen, te i koppen och en blixtkurs i virkande av mormorsrutor. Sweet Little Sister fick en virknål av mig i välkomstpresent på flygplatsen i förrgår, så vi var ju självklart tvugna att inviga denne.


Idag är en ny dag och den ska brukas på bästa möjliga vis, som nästan alltid. Först ska jag bloggpromenera, svälja lagom mängder kaffe och sutta lagom många prillor. Sen ska vi frukostera och göra varsin matlåda.
Runt tiosnåret reser jag och Sweet Little Sister norrut på en aldrig så liten utflykt. Detta är en av två överraskningar jag har för henne denna veckan. Vart vi ska kan jag inte skriva än, eftersom hon kanske läser detta innan vi kör, men jag tror det kan bli redit jävla rövballebra!

Puss på er, my homies!

Nittonde oktober

Världens snyggaste gåva att ge någon den artonde november? Ja jo, jag tror faktiskt det! Av min Sweet Little Sister som landade på norsk mark igår fick jag två tampong-look-a-like-svampar att hänga i julgranen, fyra söta små hjärtan att hänga på adventsljusen och det bästa av allt - en nödpåse!
När jag skriver nödpåse tänker ni kanske en sån svart liten plastpåse man plockar hundskit med, men så är alltså inte fallet. Nej, här snackar vi en nödpåse som antingen kan rädda livet på en eller som kan ta en till nya höjder, beroende på om man har fått i sig någon kaffe den morgonen.
De dära svampinfekterade tampongerna kanske man skulle försöka sig på att göra och tova själv nån gång? Om det är en relativt enkel och svagt tidskrävande grej så är det något att tänka på inför nästa års julmarkknader! (som jag självklart har ett starkt önske att vara med på!)



Igår var en redig gåvodag. Från min Sweet sameaged Syssling i Deutschland kom ett litet brev och i brevet låg en alpackamössa från Peru! Hur gosig som helst och i perfekt mus-storlek. I brevet låg åxå ett gammalt vykort från gamla DDR tider, föreställande Die Biene Maja. Perfekt gåva, ju!

Los Sweetos Systros hämtade jag på flygplatsen igår. På vägen dit hade jag ett flow som var helt galet bra.
Det började med att jag kom ihåg att ta med mig pantflaskorna till matbutiken. Hur ofta händer det, liksom? Det fortsatte med att jag hann in i den lokala skobutiken typ två minuter innan den stängde. Detta är en del av mitt inre tantande, nämligen att på en fredagkväll flyga in i en butik med trist personal två minuter innan stängdags för att pröva fyra olika stövlar med hög snörning som tar ganska lång tid att snöra. När klockan var fem minuter över sex säger butiksinnehavaren att det imorgon (idag) är rea på just den typen stövlar och att jag borde komma tillbaka då. Just då ringer Los Sweetos Systros från Arlanda och säger att flyget är något försenat. Butiksinnehavaren suckar och tittar på klockan och jag drar ut på telefonsamtalet en extra minut.
Tio över sex tar jag min påse med pantflaskor och går mot mataffären, utan intentionen att köpa stövlarna dagen efter (de satt faktiskt inte så bra på foten).

Den dryga timmen det tar att köra till flygplatsen gick som på räls, fast på asfalt. Folk körde som sniglar och jag flög fram utan sikt i dimman. Som min körskolelärare sa när jag övningskörde genom en av Kalmar ringmurs trånga portar: du ser inte bättre för att du kör sakta.
När jag skulle in på den lilla korttidsparkeringsplatsen utanför Gardemoens ingång noterar jag att det står fullt på skylten. Jag skiter i detta och kör in.
Bilarna står i kö i väntan på att någon ska köra iväg och ge dem en plats. Jag hamnar mitt i kön och hinner stå där i cirka två sekunder innan en parkerad bil tänder sina ljuva ljus, backar och kör iväg. Sweet Alabama så jävlans bra!
Att sen flyget var försenat och jag fick sitta och glo på flygplatsen i en timme innan syrran kom hör inte till denna härliga historia.

Idag är planen att flowet ska fortsätta. Vi skal till grannbyn och se på familjebilderna hos fotografen. Sen kanske vi letar upp någon julmarknad. Resten av dagen blir det svullning, tedrickande, snusande och Musande. Loving it!

Hoppas ert flow är nästan lika bra som mitt var igår, ha en splendid weekend ya'll!

Sjuttonde november

Oh yeah!
I förrgår tog det vita bandet slut, som jag syr ihop trekanterna med. Jag känner mig själv så pass gott att jag vet vad en snabbtur in i den butiken ville kostat mig. Alltså bad jag Tupp stoppa där på vägen hem. I mitt SMS stod det Kan du gå inn på Tekstilmagasinet og kjøpe 10 meter hvit dobbelbrettet bånd som man bruket til å sy sammen trekanterne til vimpler med? Koster 8 kr/m.
Jag var väldigt spänd på vad han skulle köpa med sig hem, skulle ju faktiskt inte bli överraskad om han kom hem med kardborreband eller ullgarn...
Tro det eller ej, men gissa vem som ringer upp mig från butiken och frågar om jag inte hellre vill ha bandet i Offwhite!? Min Tupp! Hoho!!



Jag sydde ihop några fler vimplar av bandet idag, men klarade av två saker till. Nämligen att fortsätta på mitt nya virkprojekt PLUS att laga Mus långpillisonger och ett par av Tupps jeans med trumpethål!
Mitt nya virkprojekt kan jag inte lägga upp bilder på här än, eftersom projektet eventuellt kan resultera i en julklapp till en av alla mina läsare.

På tal om er läsare, Tupp föreslog att jag skulle använda Mus morgonsömn till att göra skolarbete istället för att fejsboka och bloggilera. Hmpf! Tsst! Det går ju inte! Hur skulle det se ut?
Istället för att berätta för honom att jag bara snittar fyra läsare om dagen och att jag med varenda skrivmuskel i kroppen försöker hålla kvar dem, så sa jag att jag inte kunde svika alla mina fans.
Men vaddå!? Det är ju sant! Fyra är ju flera, och om fyra är de jag har så är det ju alla. Alltså ALLA min fans. You don't have to do the math, i just did it for ya'!

What else is new? Jo, snickarna är typ färdiga. För i år, i alla fall. Byggställningen står kvar vid husgaveln, så att vi (Tupp) kommer åt att måla de sista listerna om vädret blir mildare igen.
Så nu har vi ett hus som är falurött! Eller, ett hus med en framsida och en gavel, som är falurött. Resten är fortfarande vitt.
Jag tänkte som så att vi bjuder in snickarna till våren igen, för att byta fasaden på den knepiga sidan av huset, där terassen är. Då kan jag sneakpeak'a, och kanske jag och Tupp tillsammans kan klara av att ta resten? Alla som har lust att jobba röven av sig samt att få äta kanongott hembakat bröd är hjärtligt välkomna att delta! Inte för att jag kan baka kanongott bröd, men jag går ut från att jag kommer lära mig detta under vintern.

Idag är som vanligt en ny dag, fylld med möjligheter och utmaningar. Eftersom igår var en så himla fin Musdag där närmast allt gick perfekt, ställer jag mig tveksam att idag blir detsamma. Men man vet aldrig. Oavsett så ska vi ta en tur ner till byn på eftermiddagen. Titta, titta, titta lite inne på Tekstilmagasinet. Titta, titta, titta lite på Fryd & Flora. Prata skit med Random Locals. Hämta grannen vid tågstation. Längta efter Tupp som ska öva med bandet ikväll, inför spelningen i helgen.
Men det vi ska göra allra, allra mest är att ålla tummar, näsor och tår för att Sweet Little Sister ska få klartecken för att få åka till oss på fredag. Klartecknet kommer i så fall vid lunchtid.

Nu: Prilla, kaffe, avdankat mineralvatten från igår.
Snart: Leverpastejmacka med gööka.
Sen: Bring it on!

-----------
Hehe. Efter att ha publicerat inlägget så ser jag en kul felskrivning. Så kul att jag inte vill ändra den. "att ålla tummar, näsor och tår"
Hehe. Hoho. Hihi.

Femtonde november

Två schyssta brön och en plåt med nån slags saffransbullar. Fan så bevsiken jag var på bakningen igår. Först surdegshelvetet som jag fick kasta. Å så gör jag två vanliga bröd, receptet stod bak på mjölpåsen. Bröden blev skitsnygga men oätliga. Här snackar vi ytlig skönhet, hehe.
Saffransbollarna är vanliga norska boller, men jag hällde i en påse med saffran. Blev inte så snygga kanske, men skitgoda.

Just nu sitter jag och hållar tummar och fötter för att Sweet Little Sister faktiskt ska komma på fredag. Det är inte säkert hon kan längre, men vi hoppas, hoppas, hoppas! Vi har ju massa småplaner för hennes vecka här. Små planer med skoluppgifter, små planer med bakning, många små planer med pysslande men den största planen är SVULLNING. Jöss som jag hoppas att hon kommer! Jag ska lära henne ALLT jag kan om fenomeneter svullning. Det är nämligen något hon är dålig på, men som jag skulle kunna ha mästarbrev i.

Igår skulle vi egentligen ha åkt på hyttetur, tillsammans med två andra bebisar och deras mammor, men den ena mamman blev sjuk och då bestämde vi oss för att vänta till nästa år. Jag kan kanske uppfattas som en lugn filbunke men om sanningen ska fram så börjar små stressknutar bryggas inne i mina ådror. Som vanligt är det alla småsaker som jag VILL göra men som jag inte hinner, men nu är det åxå skolarbetet som jag känner börjar irritera mig.

Deadlines kryper närmare och närmare. Hade det varit vanliga prov så kunde jag ju faktisk bara kastat mig in i det och chansat på det bästa, men nu är det inlämningsuppgifter det är snack om. Flera av dem är i utgångsläget väldigt roliga och utmanande att jobba med, men när man känner att det är ett måste att få gjort dem väldigt snart, då är det inte så kul. Kanske jag skulle ha hittat en lördag då vi inte har några planer, tatt med mig datorn och satt mig på något café någonstans. Vi får se vad tiden ger.

Viktigast av allt just nu är endå att få lagat Tupps byxor! Fyra par jeans har trumpethål som måste lappas och sys igen. Där är det många kronor att spara!

Utöver det så ska det pruttas, bajsas, skrikas och gnällas idag. Det är någon form för magknip eller småförstoppning i Musakroppen och det gillas INTE. I värsta fall får jag väl ner till The Bitchin' Hoe's på BVC, men kan jag slippa så gör jag gärna det. Inshallah my friends, Inshallah!

Trettonde november

Mumsfilibublan!
Ute stod Tupp och målade lite hus, inne stod jag och matade min surdeg David. Sen galer Tupp: Bacon! Har vi bacon och ägg?
Det hade vi inte. Men jag tog allt annat vi hade som var möjligt att steka, rev det på rivjärnet och kastade det på stekpannan. Potatis, morötter, pööjolök, blomkål, kål, salt peppar, smör, ströbröd och en däsch med grädde. Tupp gal igen. Det var skitgott!
Tack till Sweet Little Sister och Mamsemumsen som över en dålig telefonlinje någonstans mellan Kalmar och Tylösand, tipsade om ströbröd.

Egentligen skulle vi till simhallen och bada Mus igår, men så kom min lingonvecka från ingenstans, så det blev badkarspremiär för både Tupp och Mus.

En långpromenad på nästan två timmar blev det för mig och Mus, när Tupp målade hus. Eller, nu ljög jag. Vi gick inte alls i nästan två timmar. Vi gick i en halvtimme sen vände vi, men på vägen tillbaka ser jag en gammal gubbe som traskar runt på gårdsplanen till en bondgård, inte långt från oss. Honom har vi inte hälsat på! Vi går ner på grusvägen som leder till bondgården. Gubben ser oss inte, där han med ryggen mot oss står å tittar in i sin ladugård och kliar sig i luvan (på ett redit bonnit vis, med ena handen på höften, och den andra hållandes i kepsen, ni vet). Jag ropar Hallojsan! och vinkar lite med min tumvante. Ingen reaktion. Så slår det mig att detta säkert är den bonden som plogar snö på vår grusväg, i så fall är han döv.
Gud så pinsamt. Detta är en typ av situation som jag tycker är sjukt obekväm. Om han plötsligt ser oss på sin gårdsplats kan han ju bli orolig över hur länge vi har stått där, det blir en väldigt onaturligt start på ett samtal. Samtdigt blir det pinsamt om jag nu vänder och börjar gå därifrån och han upptäcker det.
Som tur var kom bonnkärringen plötsligt ut. Tänk bonnkärringar kan man lita på!
Hon frågade vad hon kunde hjälpa till med och jag svarade att Hejsan hoppsan! Jag heter sånn, och hon i barnvagnen heter sånn! Vi är era ganska nya grannar, på andra sidan av de två åkrarna där borta vid skogen.
Bonnkärringen blev jätteglad! Vi stod och pratade i säkert en timme. Jag i termotumvantar och den största storleken butiken hade för fodrade gummistövlar för barn. Bonnkärringen i tröja och tofflor. Det visade sig att hon velat komma bort och hälsa på oss flera gånger, men att hon inte vågar på grund av den galna damen med hästar, som jag har berättat om för er. För att göra en lång historia kort så börjar alla dessa rykten om hästdamen ge en översikt i mitt lilla huvud. Jag har fortfarande inga planer om att göra henne ont, mig har hon ju faktiskt inte gjort något, men jag tror jag ska hålla lite mer avstånd.
Hur som helst så var jag välkommen på kaffe hos bonnkärringen när som helst mellan oktober och april, eftersom hon inte jobbar säsong på golfbanan då. He, he, he.

Idag ska jag se om jag får ihop något bröd av min surdeg David, eller om vi får fara ner till bensinstationen för att köpa frukost imorn.
Dessutom finns lusten att måla fler lockläktare i garaget så att snickarna kan smälla upp dem färdigmålade imorgon. En väldigt positiv grej med det är ju att jag slipper klättra stege för att måla dem när de hänger på väggen...

Have a good one, y'all!

Tolfte november

Det började ju ganska bra, men så är frågan om hytten på traktorn började läcka in lite väl mycket avgaser?

Nionde november

När jag vaknade idag tänkte jag att jag skulle bli religiös, men så påminnde Magda mig om att jag inte behöver bli det. Barn kan faktiskt lära sig att sova genom en hel natt - utan bidrag från halleluhja och inshallah och Harar och Kristna.

Igår var jag nog så nära bristningspunkten att jag kunde blivit apatisk för mindre. Medans ett inre raseri härjade i min kroppkaka tömde jag Mus rum, dammsugade, dammtorkade och sjöng vackert alla de fulaste ord jag kan. Ni vet, på ett sånt sätt så inte Mus skulle förstå att jag var sliten. Tänk er ungefär "Här kommer Pippi långstrump" fast med ord som "Här är det skit balle röööv".
Genomsvett av att dra in hennes säng i hennes rum mitt i all dammsugarvärme sänkte jag värmen på vår värmepump och hinka en liter kallt vatten. Idag morse förstod jag att det kanske var dumt att sänka värmen eftersom det egentligen inte var så jäklans varmt, det var ju bara jag som var det. Hoppsan.
Nåväl, lite Musahosta på morgonkvisten har väl ingen dött av. Särskilt inte efter en natt med sju, syv, sieben, seven, yeddi, সাত, seitse, sept, siedem timmar med intensiv sömn. Yiiipiii-mus-eeiii mtfkr!

Med den slags natt i ryggen ska väl denna dagen kunna bjuda på det ena och det andra. En storstädning hade ju varit på sin plats, men det hade ju pysslande också varit. Vi får helt enkelt se. Prillan är uppe, kaffen är nere. Hey ho - let's go!

Sjunde november

Prilla, kaffe och Musafötter. Samt en ny body. Grrrr!
Vilken helg det har varit! Så lite sömn och så mycket att göra! Men vi fick till det mesta, vi tre. Husets framsida är nästan färdigmålad. Nu fattas bara halvmetern från taket och neråt. Vet ni varför? Jag har fått höjdskräck. Det kom ifrån ingenstans!
På lørdag morgon var det gaveln som skulle tas. Tog tag i spann och pensel och vandrade mot stegen som skulle ta mig upp på stillaset snickarna använd när de satt på panelen. Tar tre, kanske fyra klättersteg på stegen, langar upp spannet och penseln och klättrar upp resten av min kropp. Så tittar jag ner. Hoppsan.

I en halvtimme satt jag uppe på en byggställning, på mina stackars knän, och blundade. I ett blöjbyte tittade Tupp ut genom badrumsfönstret och konstaterade att här blev det varken några barn gjorda eller någon vägg målad. Han kacklade färdig med Mus och gick ut för att hämta ner mig från den två meter höga stillasen.

Två meter! WTF!?
Jag har ju klättrat upp i elstolpar, förtio meter upp i luften! Jag har härjat vilt på taken till den nerlagda gröna fabriken i Småland! Jag har klättrat stegar upp och ner med takpannor när farsan skulle lägga om taket, å hur gammal var jag då? Tio???
"Det är vanligt att man förändras när man har fått barn, man tänker lite mer över vad man faktiskt gör". TVÅ MOTHERFÖCKINGS METERJÄVLAR!

Jaja, så fick jag en Musadag på lördagen istället. Inte fy skam det, men fasen så jag skammar mig över att Tupp fick måla hela gaveln själv. Efter fyra timmars slit kom han in, helt förstörd. Vi snackar om en Tupp som slutat träna och jobbar som kontorsråtta.

Igår var så dagen då jag skulle ta igen all missad målning från lördagen. Jag skulle ta hela långa framsidan. Börjar väl ganska bra. Hämtar en stege och sjunger mig upp på steg nummer ett, två, tre och så sjöng vi oss ner igen. Helvete.

Jaja. Det är nu det slår mig hur fantastiskt bra det är med ett hus med bara en våning. Jag som alltid önskat två!


Idag är det dags för mitt sånt dära efter-förlossning-besök-hos-den-dära-kvinnodoktorn.
- Nu? Är inte Mus fem månader?
Jo, men jag som vägrat alla dessa mammaböcker och allt babyforumsläsande har ju självklart missförstått hela grejen. Jag trodde att man efter fem månader blev inkallad till kontroll, men fakta är att man ska boka in sig själv, efter fem veckor. Hoppsan!
Får se det från den positiva sidan - nu borde vart enaste jäkla stygnjäkel vara gått ingrodd.

Nog om information från The Underground.
Några kreativiteter har det inte blitt så mycket av under helgen, som ni kanske förstår, men hoppas det blir gjort mer av det i veckan. Två virkade lappar til så tror jag att jag har tillräckligt för framsidan av ett kuddfodral. Baksidan kan ju vara tyg, tycker jag.

En annan grej, är att jag är så sjukt imopnerad över alla dessa små gründerne runt om i detta avlånga land. Människor som går sina egna vägar, mitt ute i ingenstans. På fjälltoppar, i djupa skogar och ute på små karga öar ute i det stora havet. De driver med getost, fruktproduktion, vaktelägg, får, jordgubbar och gud vet vad. I den lilla byn Gloppen driver en tjej Gloppen Hotell, med en restaurang som bara använder sig av produkter innanför två mils radie. Tänk dig det! Hon såg inte ut att vara en dag äldre än mig. Jag blir väldigt inspirerad, men mest imponerad. Fantastiska människor som bankar skiten ur vad som ger stora pengar, och satsar småskaligt. Underbart.

Nu, gått folk, är kaffen nere, dassen fylld och det är dags för mig att slänga in prilla nummer tre.
Tjolahopp!

Sjätte november

Morgonstund har nästan ingen guld i mund alls. Ja jo, Mus är söt oavsett hur trött jag är, men det är väl fasiken åxå det ända positiva. Hur svårt ska det vara att sova sig genom hela natten?

Nu ligger hon här, med ett påklistrat "åh så kul att vi har stått upp nu mamma!" -leende, mens hennes ögon och resten av kroppen säger "fan i helvete så trött jag är, varför har jag typ inte sovit alls i natt?".

Egentligen var det Tuppvakt i natt, men han kände sig lite krasslig efter att ha målat husvägg igår så jag sa att det var ok att han fick sova. Varför gör vi tjejer så? Ska inte dra alla över en kam, men nog fan känns det som att majoriteten av de som ställer upp på det sättet är kvinnfolk. Nåväl, idag är det min tur att måla husvägg och inte ens bronkit eller rännaräv ska få mig att ställa upp på en nattvakt till denna helgen.

Har precis bytt blöja på vårt lilla fyrverkeri, men fasen om hon inte ligger och pressar ut mer nu. Kan det ha med frukten att göra mån tro? Hon fick lite fruktmos till sin gröt igår.
Vi får väl se hur det utvecklar sig.

Som ni kan se på bilden så har jag inte ljugit om vimplarna - de är verkligen på gång! Och de virkade lapparna har det ny blivit fjorton stycken av!

Dagens fråga från ingenstans: Någon som har någon förklaring på sambandet mellan reaggie och Mount Zion?

Femte november

Jodåsatte... Det går framåt! Men vad ska jag göra med rutorna då? Detta är Eskimo, ett av de grövsta garnen, virkat med en kalasgrov nål. En tanke var att bara sy ihop lapparna på en lång rad så det blir en halsduk, men jag vettefasen om det blir fint? Eller ska jag sy ihop dem till ett litet täcke? Frågan är vad man ska med ett 50x50 cm litet täcke till, för nåt större än det tror jag inte det blir. Eller kan det bli framsidan av ett kuddfodral? Brainstorm me!

Hann sy ihop några trekanter igår åxå. Räknade ut att det räcker med sex trekanter på 160 cm band. Det tror jag är lagom för att hängas i fönster. Standard bredd på norska fönster tror jag är 120 cm. Har inte sytt fast de sex trekanterna (sextrekanter! Hoho!) på bandet än, tänkte sy ihop fler trekanter först. På så sätt kan jag använda upp den mörka undertråden på innesömmar, innan jag byter till vit för bandet. Jag kan vara en klok människa halv sex på morgonen.

Igår kväll hann jag åxå med att starta ett nytt projekt, göra det nästan färdigt, packa ner det, adressera det och frimärka det. En halvfärdig julklapp på väg! Hoho!

En annan grej jag hann med igår var att köra till grannbyn och storhandla mat. Kan ni tänka er, vår by har fyra matbutiker i centrum, men inte en enda har en frukt&gröntavdelning som man faktiskt kan handla i. Jag måste alltså köra till grannbyn. Pinsamt!
En ting som ofta slår mig när jag handlar mat är att jag är en jäkligt bra mathandlare. Jag köper de riktiga grejerna, tycker jag. Min vagn är till hälften fylld av grönsaker och frukt. Resten är lite kött, ägg, mejerivaror, barnstuff och sånt därn't. Inget halvfabrikat, inga genvägar, inget färdigmarinerat. Jag är faktiskt stolt när folk blänger på mig och min vagn vid kassan.

Idag blir som alltid en spännande dag. Mus har härjat vilt i natt och min kropp känner sig aningen jetlaggad. Planen är att måla två husväggar, färdigställa projekt (as usual), starta nya projekt (as ususal), laga mat, städa Musrum, omorganisera boden samt njuta familjetid.

Då kvarstår bara att önska alla er hundravis av läsare en redigt jävla god lördag! Släpp loss i galoscherna!

Tredje november

Uppe innan Tupp(en)!
Mus vaknade kvart över sex. Byta blöja, lägga på lekplatsen, skugga genom facebook. Mus bajsar. Byta blöja, lägga i säng bredvid Tupp, få kvalitetstid. Sätta igång en tvättmaskin, tömma diskmaskinen, diska ugnsplåten från igår, tömma matavfallsbehållaren och diska dito. Göra frukost till Tupp, ta dagens bloggbilder och äta frukost med Tupp. Se snickaren komma körandes, hämta Mus från sovrum där bankningen är som värts när snickaren sätter igång. Pussa Tupp hejdå-ha-en-fin-dag-på-jobb-och-bandövning och förflytta mig och Mus till vardagsrummet. It's all in an hours work.


Mus Mathörna. Tupp föreslog igår att vi skulle ta en bild på denna delen av köket. För att om tjuge år kunna se tillbaka på den och skratta. Skratta åt alla timmar vi lagt på att koka dessa flaskor och allt vatten vi kokat till termosararna. Den klibbiga jäkliga maltextrakten. Tranen (fiskolja) som hon inte ville ha (konstigt!). Om tjuge år kanske vi skrattar åt den köksbänk som jag idag inte alls tycker ser konstig ut. Sånt är kul!

Igår var vi hos fotografen och tog familjebilder och Musbilder. I nästa vecka ska vi åka dit igen, och se resultatet på storbildsskärm. Sen kan man välja hur många bilder man vill ha. Med andra ord - hur många tusenlappar man vill betala. Int' e det billigt nej. Men jag tycker det är värt det. Snygga barn kräver snygga bilder, sattsejja.

Skoluppgifter ramlar in som löven ramlar ner. Plötsligt har jag en inlämningsuppgift om "vatten i trädgård", som baserar sig på en heldagsföreläsning jag inte var med på. Hoppsan. Jaja, living life on the wild side! Känner mig faktiskt lite som en cowboy. Jag har inte logiken på min sida, men jag traskar på ändå. Lite som Mus; hon äter och äter av henne sprasselbok, men inte fan tar den slut liksom.

Sådär ja, då har vi tömt oss lite idag. Dags att jämfota hoppa vidare in i dagen, prutta lite på varje mellanlandning, och skratta satan i ansiktet!

Andra november

Min mamma i min mammas stövlar. Hon fyller år idag.
Prilla, vatten och echinacea - halspastiller.
Nästan svarthårig. Familiefoto idag.
Babysim imorgon.
Huset är falurött med omålade lockläktare. Polkagrisrandigt, alltså.

Hinner inte mer. Vi hörs imorn!

Tjugesjunde oktober

Ät trött på gästrummet nu. Måtte snickarna bli färdiga snart.

Eftersom snickarna tagit ner vår parabol har vi nu ingen TV. Det gillar ju jag. Igår kväll passade jag på att fortsätta med mina vimplar. Det låter kanske konstigt att jag inte har någon färdig vimpel än, så länge som jag hållt på, men min plan är att förbereda väldigt mycket så jag bara kan ta syingen på en kväll. Nu har jag säkert två hundra trekanter. Ska väl sikta in mig på ungefär tre hundra innan jag sätter igång med maskinen.

Igår prövade jag mig på en ny virk-lapp, bara för att se om jag kom ihåg hur man gjorde. Det gjorde jag! Slänger ner grannkärringens virknål i min resväska imorgon, kanske får jag gjort en lapp eller femton i Småland.

Fick några resttyger från grannkärringens väninna här om dagen och jag har funderat på vad de kan brukas till. De är i ett väldigt grovt tyg, ett sånt som det inte blir gosiga kuddar eller härliga barnkläder av. Dessutom är de stormönstrade, med olika ankor på. Alltså inget för mina vimplar. Men - kanske ett nytt överdrag på de fula gamla gråa IKEA-pallarna!? Ska se om jag får gjort något med det projektet nästa vecka.

När vi nu ändå är igång och snackar om projekt (som vanligt) så tror jag att jag dragit igång ett projekt i föreningen för norska bönder och småbrukare. Deras facebooksida är ganska tråkig och verkar mest vara en plats för styrelsen att länka till olika mötereferat på. Men nu har jag dragit igång något! Hoppsan. Och jag är inte ens medlem...
Jag skriver mer om detta om mitt igångdragande leder till ett faktiskt projekt.

Nu är det dags att packa väskan, babysim med undervattensfotografering!