torsdag 17. mars 2011

Sjuttonde mars


Äsch, nu blir jag lite matt på mig själv igen. Är slapp och saknar motivation. Har hundra saker som jag både vill och borde göra men kommer inte redit loss. För en gång skull är det inte tiden som saknas, det är motivationen. Jag som förr alltid drog fram förtio saker för att så kanske bli färdig med en enda grej tänker nu att "om jag tar fram symaskinen och börjar sy på den där kjolen måste jag städa undan så mycket sen efteråt. Dessutom blir det säkert inte så snyggt som jag sett för mig". Hallo! Braindead! Hur fasen hade världen sett ut om alla tänkte så?

Har börjat få ont i "Mellanregisteret". Du vet - "The holy place". "Landningsbanan". Känns lite som att jag har haft ett väldigt torrt herrbesök i åtta timmar i sträck och att saker och ting inte bara bränner i kanterna, men att de också har fått sig en mindre ommöblering. Tänker att det kanske är den berömda foglossningen som tittar fram och presenterar sig själv.

"Hej! Hej! foglossning - hej på dej Foglossning!" Tänk så mycket roligare det hade varit om snubben sjöng om foglossning istället för om nån jävla Monika som ingen känner.

På tal om kombinationen fitta och smärta så var det föräldrarkurs igår igen. Temat för kvällen var födsel, man skulle kunna säga att min hjärna checkade ut innan den finska tanten ens hade satt igång DVD'n. Jag mådde inte bättre efter att ha stirrat in i murveln på en kärring och så sett hur det blågrå håriga bäbishuvvet sliter med att komma ut. Omkretsen på huvvet är kanske, vad vet jag - 20 cm? Foajén är inte större än att det rent teoretiskt skulle ta emot om man någonsin fick för sig att köra upp en falukorv, för gammal kults skull. Hallo! Braindead nr 2! Varför är vi människor konstruerade för att göra något som vi inte är konstruerade för?

Ja ja. Sitt du där ute i ditt hus i skogen, med din stora trädgård som fortfarande är täckt av en halvmeter djup snö. Sitt där, med foglossning, födselskräck, antimotivation och med ditt dystra tankesätt. Gör det, å se om det får dig att må bättre!

Nej men precis.
Om jag skulle ta och leta upp den där jävla symaskinen?

5 kommentarer:

  1. HOHO! 20 cm i omkrets? Ånej... Kolla med ett måttband... ^^

    Det märkliga är ju att man fixar det. Trycka ut en handboll går faktiskt - men att trycka IN en? Jag är tveksam? ;)

    SvarSlett
  2. Magda har rätt. iof är det väl inte helt omöjligt att trycka IN handbollen just efter att den kommit ut ...

    Nej då, du ska inte oroa dig Tina gumman. Det gör ont och sedan blir det bra igen. Men jag håller med dig om att vi är märkligt konstruerade.

    SvarSlett
  3. Du har mitt fulla medhåll. Inte nog med att man måste göra det - man tvingas inför det se på när andra gör det. Jag fann mig själv fokusera mindre på att kvinnan överlevde, och mer på hur hennes underliv torterades till oigenkännlighet. Men å andra sidan är jag lätt partisk då jag är en bitterfitta med foglossning.

    SvarSlett
  4. Vet liksom inte helt vad jag ska svara här nu... eh... "det ska bli spännande att få uppleva det själv"? hehe.
    Nejdå, men detta ska nog gå bra. Kanske.

    SvarSlett