mandag 5. september 2011
Femte september
Ålla Sennjåriitas!
Inte bara en ny dag, men åxå en ny vecka!
Har haft en kanonfin helg. Gav upp kaprifoljäveln dock, den var så gammal och ingrodd in under världens typ största stenbumling. I vintras tog vi något som kallas "vedaktig stikkling" på gartnerskolan, men jag vet inte om det funkar på kaprifol. Vi kapade grenar av kornell å sånna dära buskar, klippte grenarna i bitar och satte dem i jord. Jag bara tänkte att eftersom kaprifolen är så gammal har den ju åxå fått lite vedaktiga "grenar", så varför inte pröva?
Växthuset är tömt (på insådda plantor iaf, all ogräs som växt sig in skiter jag i, den dör ju i löpet av vintern och blir därmed enklare att få bort till våren), tomat- och gurkplantor ligger nu på komposten, tillsammans med en halv skottkärra hästskit som jag hämtade borti hästhagen. Måste erkänna att jag inte är någon kompostexpert så det ska bli spännande att se hur det går. Hemma hos mamsemumsen blev liksom allt tömt på en jättehög. Då menar jag verkligen allt. Grenar, löv, mat, rester från grönsaksland etc etc. Jag har ju en lite mindre kompost som jag snickrade ihop som höggravid. Den rymmer kanske två kubik. Dessutom tömmer jag ingenting animaliskt i den. Inte ens äggskal. Det har ingenting med lathet att göra, men jag har väldigt liten lust på råttor. Det räcker liksom med att katterna drar med sig näbbmöss och halvdöda fåglar in i huset.
Potatislandet och de två ihopsnickrade grönsakslådorna låter jag bara stå över vintern. De får bryta ner sig själva, det är väl det vi kallar gröngödsling? Även om det faktiskt blev ganska riklig mängd med potatis och lök på frilandet tror jag att jag ska snickra ihop lådor även för dem nästa år. Jag tror nämligen att det inte är så mycket djupare än en halvmeter här i trädgården, sen är det berg under. Har en stark misstanke om att det är därför hela gräsmattan står under vatten efer några dagars regn. Alltså, bygg upp, fyll upp, planta! Då slipper jag den tunga lerjorden och plantorna har mer plats för sina rötter.
Innan jag avslutar för idag måste jag ju feedbacka bästaste Magda som har gett sig själv klarsignal för att starta ett jättesyprojekt! Ska bli hur kul som helst att följa hennes otålmodighet, glädjeskutt och bittra nerturer under vägen, för att slutligen få se resultatet, som jag tror kommer vara värt varenda timme och krona med slit!
Själv har jag nu satt igång med att rita av mönster. Har fått hem mönste roch tyger som jag beställt från stof2000 i Danmark. Dessvärre var inte tygerna så som jag hade trott när jag beställde dem på nätet. Jag gick ut från att Jersey var typ som ett t-shirttyg, men det är ju helt vanligt, småstyvt jäkla bomullstyg jag fått hem. Alltså blir det inga babybodysar av det. Men men, bit i det sura äpplet och sy barnbyxor istället då, gammeltacka! Och det är precis vad jag ska göra idag :)
Kyss, å puss, å kram å allt det där!
Etiketter:
A4-panik,
de kallar det shopping,
hantverk,
huset i skogen,
MENSHELVETE,
skit,
svett,
tidsstress,
tristessångerst,
trädgård,
Vänner,
åldersnoja
Abonner på:
Legg inn kommentarer (Atom)
Skumt. Jag var då s ä k e r på att Jersey är lite... töjbart och mjukt?
SvarSlettSåna där pinnesticklingar. Hmm... vilken årstid är bäst för dylika experiment?
Ja det var jag åxå! Det jag fick hemskickat var liksom "vanlig" bomull. som används typ till lakan och örngott å sånt. Lite trist överraskning!
SvarSlettVi beskar kornellerna i mars kanske, klippte stjälkarna i femton centimeters bitar. De blev förvarat i kylskåp, sen i april/maj stack dem ned dem i plastkrukor med jord. Jag var inte med den gången pga Majas position i min mage...
Det kan ju vara värt att pröva?
Föresten! Kom ihåg att sticka ner sticklingen riktig väg sen! Så den inte hamnar uppåner :) Kan vara smart att markera sticklingen med en liten prick eller nåt, för det är inte jättelätt att se vad som e upp å vad som e ner!
SvarSlett