Tionde mars

Det var kul igår på familjekurs! Yey! Det var ju med väldigt blandade känslor som jag gick dit men jag tillstår att jag blev mycket positivt överaskad. Finska tanten körde en skön "jak-vill-ikke-hålla-månnålåk-her-framme" -stil och kastade ut frågor och tankar till oss. När hon i starten frågade om det var något vi undrade över så där på en gång, när det gäller födsel så sa jag rätt ut att jag inte planerar någon födsel. Jag går fortfarande ut från att forskarna har kommit på något nytt innan slutet av Maj. Att jag bara vaknar en dag å så ligger det en unge bredvid mig, utan att jag har ett ärr över hela magen, eller spräckt mutta. Det är min plan! Alla skrattade, alltid kul att vara en icebreaker. Min Tupp var inte dåligare han, ställde frågor om hurvida det var möjligt att som blivande pappa få lite kokain vid födseln. Dra några linor sådär, för att lugna nerverna liksom.
Jag tänkte att där rök våra chanser att få lära känna människor i denna hålan, vår krets kommer hållas vid Espen Elg, Håkan Hakkspett, våra två katter Tilla Tus och Tissen Toll, dammråttorna Roy och Roger som håller på med massförgökelse, samt Grönsakerna som jag eventuellt får till i trädgården i sommar. Och som i så fall kommer vara uppätna innan vintern. Lite tafatt gäng kanske du tycker, men det blir ju vad man gör det till! Always look on the bright side of life.
Nej, men faktiskt så tror jag att vi gjorde det bra igår kväll. Vi var oss själva, i den mån ungefär passade in, och fick faktisk lite kontakt med några av paren när de två timmarna var över. Dessvärre så är det ingen av de andra som går hemma än, och mina helger är ju fullbokade tills tomten vet när så jag fick inte helt chansen att våldsinbjuda någon av de havande. Nåväl, nästa onsdag är det ny träff, då ska det snackas mer intensivt om själva födseln. Möjligheter och utmaningar, tror jag hon kallade det. He. He. He.

Imorn kommer en kusin från Deutschland med sin man på besök. De ska stanna över helgen och jag har verkligen inte den fetaste aning om vad vi kan erbjuda dem här. De har varit på besök en gång innan, men då bodde vi inte i skogen, det var sommar, vi hängde i Oslo med mycket mera. Nu ligger en halv meter snö över hela min värld och jag orkar inte slafsa runt gata upp och gata ner i nån jäklans storstad. Inte heller orkar jag fixa skidor till dem så att vi kan ut och åka. Jag vill helst bara vara hemma, baka och lyssna på musik.
Det hade varit strålande, om jag bara hade haft en aning om vad vi fyra skulle prata om i soffan i fyra dagar.
Om vi äter lite hela tiden...kanske vi inte behöver prata så mycket då? Här ska bakas!