...och det ljusnande framtid är vår!
Ja ta mig tusan, jag tror att det ljusnar. Hälsan ska vi inte lägga för mycket vikt på just nu, men allt det andra - det går bra! Jobben är bra, folk omkring mig är bra, min framtidstro är bra och jag känner mig nyförälskad. I livet! Inte sån att jag sprätter runt likt en fjortis för första gång på discotek Sandra i Kalmar. Inte så. Men ...mer moget sprättande. Inombords! Jag vet att jag måste bo här i minst två år till på grund av (eller tack vare?) skolan som börjar till hösten. Våra "nya" grannar verkar vara kanonbra och denna gatan känns inte längre lika detsruktiv att gå hem på. Träningen rullar på och jag sätter mål för mig själv som jag känner utmanar mig men som endå är uppnårliga.
Framför mig närmar sig ännu en Amerikaresa med stormsteg och efter den hägrar skolstarten som jag så väldigt ser fram mot.
Är det något jag lärt mig efter flera år med ganska små, men ständiga motgångar, så är det att inte ta saker för givet. Så ljust som det ser ut just nu har det inte gjort på länge och jag ska verkligen jobba för att ljuset ska vara kvar längst möjligt, om än något svagare med tiden. Det är lite som med dimmer-ljuset i badrummet. Ju ljusare det är - ju mer ser jag och ju mer får jag gjort av det jag gått in i badrummet för att göra, men ibland kan det lite dunklare ochså vara mysigt. Så länge det är ljus, och det dära klickljudet som hörs när dimmern vrids helt av inte kommer, är badrummet en plats att vara på :)
Ingen kommentarer:
Legg inn en kommentar