Tolfte september

Prilla, kaffe, blä, blä och blää. Det blir inte alltid som man tänkt sig.

Jag och min LCHF - kompis painted our asses off igår, minst sagt. Mus hade en skitdag, LCHF och jag stressade i det lilla och skitvarma migränrummet (vi hade hög golvvärme på för att färgen skulle torka snabbare) ochs om pricken över i:et kände jag mig inte alls i nån god form. När LCHF åkt hem gav jag Mus en kvällsflaska och planen var så att gömma undan alla möbler, dammsugare, färgburkar och annat diverse som kan tyda på att något är i görningen, innan Tupp kom hem. Får ett SMS av Tupp klockan åtta där han skriver att han troligtvis är hemma om fyra timmar.
Försöker lägga Mus till att sova, men varje gång jag försöker snika mig ut ur sovrummet blir hon ledsen. Till slut tar jag upp henne och lägger henne och mig själv i vår stora säng. Då händer det som inte får hända -
Jag somnar. Helt slutkörd. I huset står alla lampor tända, TV:n bråkar, hallen och migränrummet är i fullständigt kaos och utanför inngångsdörren står den gamla vasken som jag skulle gömma bakom garaget.

Blir väckt av en klapp på kinden och de viskande orden Hei elskling, så fint du har gjort det på vaskerommet, skal jeg legge over Maja i sen egen seng eller skal hun ha mat?

Fortfarande halvt borta i drömlandet gråter jag en skvätt och grymtar något om att byta blöja och förstörd överraskning.
Idag åt vi frukost tillsammans innan Tupp for till jobbet och nu känns det väl ok. Men så himla trist!

Det är ju lite si och så med överraskningar. Att komma hem till en perfekt genomförd renovering är hur häftigt som helst, att komma hem till ett hus i kaos är inte samma sak. Men Tupp förstod ju läget.

Nåväl, då behöver jag i alla fall inte stressa idag.
Det får bli en dag med mycket kaffe och mycket städning istället. Shoppa gardiner och bänkskiva kan vi ta till helgen. Får bara inte glömma att ringa LCHF som annars står och väntar på mig på Bauhaus i eftermiddag.

Nu, gott folk, ska denna dagen börja om. Positiv restart!