Tjugoandra september

Prilla, kaffe och första gång jag ser på tuttarna i spegeln efter födsel. Inte så tokigt! Tror faktiskt att de bor kvar på precis samma våning som innan jag blev gravid - me LIKE!

Jag har varit på skolan i två dagar. Åkte kvart i fem på tisdag morgon och åkte hem igår efter lunch. Det var så himlans mysigt! Vi skördade grönsaker i åkern! Kålrot, vitkål, rödbeter. Vi tittade också på olika skador på grönsakerna. Låt oss säga att det var ganska larvigt bland rotgrönsakerna.

Under mitt dygn på skolan var det väl tre ting som markerade sig lite extra. Det ena var att jag visst inte hade den översikten som jag trodde - medans jag låg på sjukhus i början av juni fick klassen utdelt tre stora uppgifter som ska vara inlämnade den första november. Det andra var att vår nya lärare i vårt nya ämne trädgårdsplanering verkar hur bra som helst! Hon verkar organiserad, översiktlig och pedagogisk. Det gillar jag! De lärarna är inte många! Speciellt inte i kreativa ämnen.

Den tredje saken som markerade sig var ganska svår att ta till sig. En nära vän till mig har haft det väldigt tungt i många år, men nu har det gått till en punkt där det har ...brustit samman. Jag vet inte hur jag ska förklara det utan att förklara för mycket, så låt mig bara konstatera att min vän går igenom något väldigt svårt just nu. Det jobbigaste för mig är nog att vi bor så pass långt från varandra att jag inte kan vara där för henne, men jag hoppas att hon känner min närvaro och mitt stöd även om det inte är fysiskt. Och om man ska gräva fram någonting positivt med att brista så är det ju att det ofta ger möjlighet för nystart.


Allt skolarbete och alla uppgifter som plötsligt dykt upp från ingenstans gav mig den sparken i huvudet som jag behövde för att landa på jorden igen. Det vill säga att jag får ge upp mitt revolutionsförsök för denna gången. Inte heller är det aktuellt att vara med på julmarknaden.
Mus blir mer och mer aktiv och behöver mer och mer uppmärksamhet. Då är det orealistiskt att tro att jag kan göra precis allt som jag vill, så jag får lägga min egoisme på hyllan en stund och hellre koncentrera mig på skola och familj.

Känner mig ganska sliten nu. Mycket som surrar runt i huvudet. Som små kålflugelarver. Avrundar med en fråga -

Dagens språkliga frågelifråga:

Idag ska jag ha det fruktansvärt roligt och imorgon ska jag ha det fantastiskt tråkigt? Minns inte vad de beskrivande orden fruktansvärt och fantastiskt kallas, men inte ska man väl använda ett negativt beskrivande ord framför något positivt? Inte heller något positivt laddat ord framför något negativt?
Lite som chans och risk, de används hullerombuller här i Norge. Det är stor chans för att vi ramlar ner för stupet och risken är stor att vi vinner mycket pengar.
Jag tycker liksom att det låter ...fel.

Ha en fin dag, sötnosar!