Nittonde oktober

En korg med höst som jag gjorde igår. En gammal järnkorg som egentligen ska vara fastskruvad på toppen av en slags pidestal, men där skruvgrejset är ödelagt kan fort bli till något vackert att lägga på en grav. Eller kanske man kan fästa långa kedjor i korgen och hänga den lågt under taket på terassen?


Är hemma idag, har ledigt från blombutiken och ska inte till skolan förrens på söndag. Sitter med min tekopp och tittar ut på hösten och trafiken. Tänker på hur skönt det ska bli att få slippa det snart. Trafiken alltså. Om två veckor flyttar vi ut i skogen, jag, gubben och katterna.

Det är så mycket jag vill göra i skogen, men samtidigt vet jag att jag inte kan göra allt med en gång. Det blir lätt så för mig, när jag ser möjligheter. Jag vill liksom göra dem på direkten. Å så blir jag ju så glad när jag hör gubben prata om hur bra det ska bli att kunna odla så mycket i sin egen trädgård. Han är nog fortfarande lite i det "romantiska" läget när han tänker på den stora trädgården, men jag är jätteglad att han i alla fall är där. Han kunde ju lika gärna varit en förkämpe för asfalt.

Tänker mycket på hur stort allt är. Inte bara flytten, men liksom ALLT. Vi är två människor som är otroligt glada i varandra och vi får lov att vara tillsammans. Vi kan, utan begränsningar, kramas när vi vill, ligga ute på gräsmattan med smultronstrån i munnen hela sommaren, odla frukt, grönsaker och bär, precis hur mycket vi vill! Jag tänker liksom på hur väldigt lyckligt lottade vi faktiskt är. Jag tänker att jag måste jobba hårdare för att bli ännu mer klar över hur bra vi har det, och att jag ska klaga ännu mindre på värdsliga saker.

Tänker också på att det har varit väldigt skönt att vara hemma i tre veckor från skolan. Funderar lite på om det är ett dåligt eller ett sunt tecken. Kan inte påstå att jag längtar till jag ska dit på söndag kväll heller. Tror kanske inte det har så mycket med skolan i sig att göra, utan mer att det är så långt borta och att det är så mycket som händer i våra liv nu att jag helst vill vara fastklistrad med min gubbe dygnet runt hela tiden.

Tänker på väldigt mycket idag egentligen. Det vill liksom inte helt ta slut. Kanske för att jag inte har uppdaterat här på så länge. Jag har ju inte berättat nästan något om kursen i Meditasjon og selvutvikling som jag har gått på, och som fortsätter ikväll. Jag har inte berättat om vad den gula och den blå färgen har med mig att göra.
I korta drag kan jag säga att under en inre resa upplevde jag motstånd nederst i halsen, plus att en blå färg invaderade och attakerade helt tills jag vaknade upp. Hon som håller i kursen berättar att Halschakra står för kommunikasjon och att detta chakrats färg är blå. Det slår mig då att jag i snart ett års tid har köpt närmaste uteslutande blå kläder/sjalar/smycken. Jag har aldrig varit "blå" tidigare. Samtidigt har jag sedan i somras utvecklat ett stort intresse för gula blommor. Jag har avskytt gula blommor! Solrosor har alltid varit vackra, men inte en enda annan blomma i gul nyans har fått komma in i min trädgård. Varför nu detta?

Acceptera det du inte gillar och utmana dig själv i din kommunikation! Mitt nyårslöfte var ju att står upp för mig själv, oavsett vilken situation jag var i. Detta har jag gjort. Jag har stannat kvar när det uppstått situationer jag annars hade sprungit bort från (oavsett om jag var involverad eller inte). De dära mjuka benen och den dära mjölksyran som kommer krypande har jag liksom bara gett fan i. Och jag har sagt vad jag har tyckt. Heja kommunikation! Heja gult och blått!

Långt inlägg idag, kanske inte det mest lättlästa eller lättförstådda heller, men väl ett inlägg.
På återskrivande!