Femtonde maj

Maaa-maaaaaa!

Jag är övervakad. Varje sekund vet Mus vart jag är. Hon observerar varenda rörelse, vartenda ljud (oavsett kroppslig utgång ljudet föds ur) och samtliga humörsvägningar på sin ömma moder.
"åååh, hon ser sliten och irriterad ut... MA-MA-MA-MA!!!"
"hmmm...mamma är glad och sprätten...DU! KOM NER PÅ JORDEN IGEN - JAG HAR SKITIT BYXAN FULL - DO YOUR WORK"

Med trädgårdslandet går det framåt. Väldans sakta, men framåt. Så pass sakta att vitsen med nya bilder är irellevant, men ändå. Det viktigaste är ju att det faktiskt är progression i arbetet.
Jorden har ju kommit, men för att inte förstöra gräsmattan med en miljon ton traktor och släp så blev jorden lossad borta vid garaget. Femtio meter har aldrig kännts så långt. I vart fall inte när man måste skottkärra detta över en regnvåt högväxt gräsmatta, men en skottkärra som typ väger hundra kilo redan innan det har blivit fylld med regntung jord.

I växthuset växer det. Gurkorna fick flytta ut i förrgår. Första natten med en filtduk över sig, andra natten "nakna". Det funkade. Majsen gror, men den verkar ekstremt temperaturkänslig. Antingen är det de svala nätterna, eller så är det kombinationen av varma fuktiga dagar och så svala nätter. Bladen är lite gulbruna.

Snart är det Musdag igen. Lördag om två veckor blir rackarungen hela ett år gammal och det ska ju som bekant firas STORT. Antalet inbjudna gäster ökar as we write. I förrgår till exempel, så skulle jag bort till de två herrarna som bor innerst på grusvägen, för att fråga om vi fick använda deras gårdsplats till parkering den andra juni. När jag efter en halvtimmes pratande vandrade hemmåt så hade jag inte bara glömt fråga om parkeringsmöjligheter, men åxå klarat av mästerstycket att bjuda in de två herrarna till födelsedagen. Hoppsan.

En stor grej i Norge just nu: Bönderna demonstrerar. Bönderna har fått nog. (skrev detta samtidigt som jag nynnade på någon barnslig melodi, vad är det för sång?)
En genomsnittsinkomst för en bonde ligger på typ 250.000 norska kronor. Ni svenska läsare tycker säkert det verkar mycket, men det är verkligen en låg lön i norska mått. För att få kabalen att gå ihop har bönderna jobb vid sidan av gårdsdriften. Detta tycker de är orättvist, så nu demonstrerar de. Genom att med traktorer blockera de fyra största mjölproducenterna i landet. Detta ska förhoppningsvis leda till att butiker och bakerier går tomma för mjöl och bröd till 17'e Mai. Lite väl drastiskt kanske, men för bönderna är detta ett sätt att bli hörda. I måndags presenterade nämligen regeringen den nya "landbruksmeldinga" (ingen aning om vad det heter på svenska, men det är liksom en pekpinne på hur mycket pengar som ska gå till landbruk och bönder detta året)
 Jag är inte bonde, men jag är en stor supporter av att producera mest möjligt nationalt på bäst möjliga sätt, därmed minska importen och därmed låta de länder som verkligen behöver sitt korn få förbruka det själva istället för att exportera. Men jag är ju ingen expert och vet inte hur det fungerar i praktiken.
Däremot så har jag några tankar runt gårdsdrift. Om det nu är så att en bonde måste ha ett "vanligt" jobb vid sidan av gårdsdriften är det ju inte så konstigt att vi har så monotona odlingar. Har du inte förutsättningarna för ett allsidigt gårdsbruk så blir det ju fort så att du inte längre lägger själen i det du gör, och hellre bara odlar mjölprodukter år efter år efter år och besprutar odlingarna mest möjligt för att undgå problem och underlätta arbetet. DET tror jag är farligt. Fler bönder förpaktar bort sin jord till andra bönder som i sin tur driver med massproduktion och kortsiktigt odlande. Pengar nu - problem för kommande generationer.

Men vad vet jag. Jag är ju ingen expert.

Vad tror DU om lantbruk idag?