Trettonde februari

Hej på dig!

Ni tycker säkert att det ser hemskt ut med ett så mörkt sträck under ögat. Då skulle ni sett det växa fram, en minut efter att Mus dundrade in i bordet med huvudet först. Jag har nog aldrig sett ett blåmärke växa så fort. Man är med om något nytt varje dag!

Är inne i ett litet lyckorus där jag känner mig som den mest lyckligt lottade människan på denna sidan Nyårsafton. Vilket liv man har! Världens bästa familj härjar i Sverige, världens bästa familj vol.2 härjar här hemma, i vårt hus i skogen. Vi har värme, mat, kärlek och ganska mycket fred.
Dessutom har vi väldigt mycket musik. Hela tiden. Nu för tiden går det mest i barnmusik från Gråtass (Norskt barnprogram om en traktor, en bondgård och livet på landet). När man gått bersärk i Gråtass takter i tretton timmar undrar man ju varför folk har gymkort som de betalar för.

I fredags var vi bjudna på middag hos några vänner på Kolbotn. För första gång hade vi ett barn att väcka, klä på, bära ut i bilen i minusgrader, köra långt med, bära ut, klä av, få att sova igen. Försöka få att sova igen. Få att sova en liten stund till. Och igen. Mina ögon var inte att leka med på lördag morgon. Tur att vi är två, jag och Tupp, så vi kunde bjuda varandra på några timmars lur på dagtid. Hur gör de som är ensamstående mödrar?

På lördagen var det Gråtasskalas i vardagsrummet, tills vi gick över till grannen för att låta Mus riva deras hem medans jag körde Tupp till tåget. Tuff-tuff-tuff så var han i Oslo på konsert. Mus och jag utnyttjade leksaker och sällskap hos grannen tills det var dags att vandra hem för kvällsgröt och sömn.
Halv åtta var det stilla. Jag hade kokat en kopp te, morötter och en film jag skulle se.
(o)teknisk som jag är tryckte jag på fel knappar på fel fjärrkontroller till fel tidspunkt och allt slutade med att jag blev fastlåst med finalen i Norska Melodifestivalen i megazoom. När näsan till programledaren var ungefär det enda som täckte skärmen fick jag ett kort sammanbrott och kastade morötterna ut genom dörren till terassen, hämtade godis, chips och cola och svullade tills jag fick höra vinnarsången bak programledarnäsan. Helt ok låt för att vara melodifestival i 2012, men fråga mig inte hur artisten såg ut.

Så var det söndag och Mus sov hela vägen hem till Farmor, Bestefar och Tupp. Jag langade över Mus till första bästa leende människa och placerade mig själv i godstolen men en tidning. Där satt jag. Lääänge. När Mus somnat hemma i sin säng tittade vi på Slumdog Millionaire, ganska bra film! Men det är inte längre lika lätt att se barn fara illa på tv, inte ens på film, när man själv har en liten knodd.

Ny dag och nya möjligheter. Jag hoppas på att det ska ligga en lapp i min brevlåda idag. En lapp där det står att jag har ett paket på posten som kan hämtas. Ett paket fyllt med tyger! Imorgon är det dags för Østfoldgorillorna att ha syklubb igen, hemma hos oss. Det ska bjudas på bullar som jag bakade i måndags. Tre varianter blev det: Kanel/smör/socker, äppelmos/kanel, apelsinmarmelad/vanilj. Men innan imorgon kommer är det ju idag. Idag ska vi till Benjy och leka!!!