Nittonde december

Tupp, två katter samt tre möss men ingen Mus

Chaos Sweet Chaos

Final i tråkbolls-VM und so weiter

Für Elise!
Du bad om Hemma - hos, här har du hjärtat i vårt hus! Vardagsrummet är verkligen ett Varje dags rum. Nästan ett Hela dagen rum åxå. Här gosas det, TV-tittas det (i ganska små mängder), pysslas det, leks det, nästan-kryps det, kaffedricks det, eldas det (lite mer än nödvändigt ibland), snusas det och musikspelas det. Bland mycket annat.

Bilderna är ärliga för här är det inte städat idag. Nästan aldrig annars heller, för den delen. Det är inte ohälsosamt dammigt och äckligt, men det är vilt och stökigt. Så som det kan vara när man hela tiden håller på med någonting. Ibland halvexploderar jag, drar mig i håret och skriker att fan vilket jävla kaos, men när jag så påbörjar en städning så hittar jag alltid något roligt i allt mög. Då påbörjas ett nytt projekt och städningen får vänta. As always.

Paketen är packade.
Mamsemumsen, Pappsen och Sweet Little Sister. På fredag ses vi!
Det blir en spännande jul i år. Mer spännande än vanligt. Pappsen sysslar nämligen inte med snöplöjning eller saltning längre. Alltså har vi en Pappsen som med all säkerhet inte ska jobba en enda minut på julafton. (Han hittar säkert något i sitt garage som han plötsligt måste skruva lite med, bara för att irritera oss andra lite, men det är ju inte jobb jobb.)
Pappsen är den decidert bästa snöplöjaren och vägsaltaren i Kalmars moderna vinterhistoria, men när saker ska uppdateras till det dåligare, ja då vill inte han vara med. Det förstår jag. Det ska bli häftigt att få se honom på julafton!

Det blir också spännande av en annan grund. Det är inte säkert att vi ska fira julen hemma i byn, nämligen. Det kan hända att Mu, Tupp, Mus, Mamsemumsen, Pappsen och Sweet Little Sister ska se på Kalle och Karl Bertil inne i stan. Ni har väl förstått det, och jag har fått lov att berätta, att min sötaste lillasyster (som av en ren tillfällighet också är världens sötaste lillasyster), tillfälligt har flyttat in på sjukan i Kalmar. Hon går genom bland det tuffaste man kan gå genom som människa, just nu. Men hon är en fighter! Och hon fightas!

Tänk att tvunget fira jul på ett sjukhus. När man ä l s k a r julen.
Fira bland vita rockar, slangar och trist interiör. Jag förstår att hon är ledsen och uppgiven. Men fan heller att detta kommer förstöra någonting som helst, för det är ju just i sådana tillfällen som man påminns om vad som är det faktiska fördelen med holidays - TILLSAMMANSHETEN - och den finns det inte en enda nisse som kan rucka på!

Så, med en jäklans längtan efter jul och tillsammanshet ska jag nu traska ut i köket för att se hur det går med min bröddeg. Den som jag glömde igår. Den som legat på jäsning i över tjuge timmar. Frågade om råd på Fjesebooka och blev tipsad om att knåda den igen, jäsa lite till och göra ett försök på bakning. Slog den medvetslös, tappade en matsked makrill med tomatsås ner i den och satte den på ny jäsning. Blir spännande det här!

Have a good one ya'll!